Denna uppsats behandlar frågan huruvida användningsfallsmetoden klarar av att fånga upp alla de krav som behöver tas fram under ett systemutvecklingsprojekt. Rapporten undersöker också vilka metoder som en utvecklare eventuellt behöver använda för att få med samtliga krav, tillsammans med bakomliggande motiv. Undersökningen utfördes gentemot tre större systemutvecklingsföretag. Rapporten konstaterar att användningsfallsmetoden är väl lämpad för att fånga funktionella krav, men den fungerar sämre när det gäller hanterandet av Icke-funktionella krav. För att lösa detta dilemma har företagen valt att utveckla egna metoder i denna del av kravfångsten, men betonar att kravfångarens erfarenhet och praktiska kunskap är en ovärderlig tillgång under kravfångsarbetet.

Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nästan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebära stora investeringar. Det innebär även man måste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa påverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (Icke-funktionella krav) som ställs på dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som ställs från verksamheten på IT-applikationer med fokus på ett affärssystem. Särskilt gäller det de som kan ha en signifikant påverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, så kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som medför att användarnaskrav återfinns i systemen. Rapporten innehåller dessutom en empirisk utvärdering om databassystem möter användarnas behov.Det som framkommer av rapporten är att användarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det är främst de icke funktionella kraven som inte möter användarnas behov. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning.

När en grupp utvecklare jobbar med samma kodbas kan konflikter uppstå med avseende på implementationen av moduler eller delsystem som varje utvecklare individuellt jobbar på. Dessa konflikter måste snabbt lösas för att projektet ska fortskrida och inte stagnera. Utvecklare som sällan kommunicerar framför ofta okompatibla moduler eller delsystem som kan vara svåra eller omöjliga att integrera i kodbasen, detta leder ofta till s.k. ?integration hell? där det kan ta väldigt lång tid att anpassa ny kod till en befintlig kodbas. En strategi som man kan ta till är ?continuous integration?, ett arbetssätt som erbjuder en rad fördelar när man jobbar i grupp på en gemensam kodbas.

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.

Denna rapport innehåller information från ett examensprojekt för två studenter från Jönköping Tekniska Högskola förlagt på företaget Fläkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehållande kravsättning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av anställda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus på att återkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till så många av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa återkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster.Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området.Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer ? inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Requirements management is an important part of the software development process. The success of a project may depend on how this is handled. Even though several research studies indicates that more attention should be paid on non-functional requirements, the primary focus in practical projects still regards identifying functional requirements. Especially the prioritization of the non-functional requirements has been proven to be of great importance for the success of a project.This report investigates basics in agile requirements management involving opinions from experts from a software development company. This is done with help of existing literature and interviews with key actors involved in prioritization at the company.